Idag är en bra dag. Har kommit ihåg allt viktigt och troligen inte haft mer än 10 småanfall.

Nackdelen med denna dag är att den blev så lång, hann träna zumba, städa. äta lunch med goda vänner, fika med svärföräldrarna, cykla med dottern och hade ändå tid över att vara totallt urflippad över de askmoln som kanske kommer över oss. Försökte under hela kvällen intala mig både tyst för mig själv och högt så att andra hörde att det ju faktiskt är ascoolt med att kanske få se rikiga askmoln. Jag tycker inte att det är ascoolt, jag är livrädd. Får alla möjliga bilder framför ögonen...mestandels bilder från filmen "Dantes peak". Om nu har sett den så förstår ni min oro. Varma vattenkällor som bränner köttet från benen för att vattnet liksom förvandlats till syra, detta har lett till att jag petar med lillfingret snabbt under kranen innan jag vågar tvätta händerna. För att inte tala om toabesöken jag  skulle göra när jag insåg att om jag gjorde nummer 2 så fanns det risk att vatten från toan skätte upp och nuddade mina skinkor. Om det vattnet då var frätande.....ja tänk er själva.

För att tydliggöra vill jag också tala om att jag alltså inte bajjar så att det skätter vatten jämnt men ibland när en viss typ av törd ramlar ner så liksom träffar den så illa att vatten skvätter upp. För övrigt så bajsar jag nästan aldrig för jag är en sån där ytterst fin tjej.....bara så ni vet.

En sak till angående askan och vulkanen, jag vet att folk på Island säkert mår jättedåligt så därför har jag också i ett par dagar haft ångest för att jag nojjar över frätande kranvatten och studsande toavätska.

Sen jag för ett par dagar sen skrev om amöbasmå pattar vill jag också tala om att det gått och irriterat mig. Tror inte att amöbor har pattar så jag ändrar till muspattar (på så vis får man också in det kvinnliga könet i namnet).