Dagen har varit full av prövningar för en småstirig människa som jag.

Först en frukost bestående av tacos som jag lagat under ett förvirringsanfall under natten. Timer på spisen anser mannen, jag anser att tacos är gott troligen var det gott även inatt även om jag inte minns att jag käkat det.

Första prövningen för dagen var ett besök på sjukhuset. Jag har mycket svårt för sjukhus eftersom det kryllar av sjuka människor och diverse smittohärdar. Att gå på toaletten på ett sjukhus är direkt förknippat med livsfara....man bör ju komma ihåg att äen svårt sjuka måste kissa.

Anledningen till mitt besök var att jag skulle träffa min neurolog, detta gick ju givetvis bra förutom att jag blev blev nödig så fort jag klev innanför dörrarna.

Efter att ha tränat blåsan i två timmar på sjukan så var det dax för dagens andra prövning....blodprov på vårdcentralen.

Jag har extrem rädsla för nålar och mitt eget blod, som ni förstår så inkluderas bägge i ett blodprov. Efter att ha haft ett par små anfall så lyckades sköterskan ta ett prov  i ett litet rör (litet enligt henne).

Väl hemma så tänker jag att jag ska gå ut med lilla hunden. Tänker att en rofylld promis lugnar nerverna. Icke!

Ute på promisen så inser jag att det finns tre typer av hundägare: de som inte plockar upp hundskiten, de som plockar upp hundskiten och slänger i en liten papperskorg sen kommer den grupp som jag anser har en lite sämre begåvning än andra. De hundägare som plockar upp skiten i en påse bara för att sen slänga påsen på backen...va fan e poängen med det?

Till dagens sista prövning, kundvagn. En kundvagns handtag är bland det mest bakterierika du kan ta på (detta har jag läst i en tidning). Så när vi framåt kvällen var och handlade så kände jag att min gräns för äckliga grejer var nådd.

Hemma i lägenheten igen så står det klart för mig att jag glömt något....jag och min man firar vår sjunde bröllopsdag idag. Tyckte att jag borde bli förlåten eftersom jag haft det såååå tufft med hundbajs, kundvagnar och sjukhus. Mannen anser att jag borde kommit ihåg vår dag....jag skyller på min ibland svikande hjärnfunktion.

Troligen finns det för tillfället inga kantareller men jag kastar ut frågan för jag tror inte att så många av er har tänkt på detta. När ni käkar blåbär, lingon eller annat ur skogens förråd hur mycket avföring från djur finns det då på. Kan det vara så att djuren i ren jävelskap pissar på allt ätligt eftersom vi stör deras lugna miljö? Eller, men det är högst osannolikt, är jag nojjig och bara lite barnslig som tror att bakom allt gott ligger det nåt äckligt och lurar.

Som för att liksom hjälpa mig på traven att komma över mina tvångstankar och nojjor så har jag en dotter som sedan hon föddes för snart 7 år sedan har ätit typ allt. Oavsett om det vuxit upp i nypissad skog eller avgasrik stadsmiljö.

När hon var 2 nästan 3 år så var fågelbajs en favvis......jojo jag blev ju givetvis dödligt sjuk i salmonella direkt trots att det var hon som käkat skiten. (Hon klarade sig helt utan besvär.)

I denna blogg, som jag motvilligt skapat, kommer jag att med er som läser detta dela med mig av allt det som stör, rör eller gör mig panikslagen under en dag eller vecka.

Troligen kommer jag ju inte att skriva varje dag för jag vill ju inte skapa mig ett nytt tvångsbeteende......

För övrigt så kommer jag nog att ta upp ämnet epilepsi, detta för att återknyta till bloggens namn och för att sprida lite info om ämnet.